På flera sätt känns det som vi går vidare i den takt vi ska så vi inte missar något och allt ser bättre och bättre ut. Men ibland får jag känslan av att stampa på samma jävla ställe. Känslan kanske lossnar när vi väl börjat koppla ihop kedjorna ordentligt och vi gjort programmet några gånger, kommit på rätt uppladdning och efter belöning. I alla fall, typ såhär ser det ut just nu:

Platsliggning. Störning ska läggas in. Kör på som vanligt – upprepad träning då och då. Sitter som skon på foten – perfekt.

Linförighet. Jättebra och skitdåligt. Tufft moment. Vi jobbar helt enkelt på det så gott vi kan.

Ställande/stå. Steg 1: Inkallning, ”STANNA”, *klick* - gula favoritsuperbollen flyger bakåt!
Steg 2: Börja ta bort bollen och köra belöning efter momentet.

Läggande under gång. Det här är definitivt min favorit just nu. Jag kan sitta i soffan i vardagsrummet när hon sitter på balkongen och gör ingenting. Plötsligt vrålar jag ”LIGG” och hon lägger sig ner. Min superstjärna! I övrigt kör vi på som vanligt, ökar ständigt tempot och tränar att ligga kvar med säkerhet.

Inkallning. Fokus på att sitta kvar men komma tillbaka med ordentlig fart. Även fina ingångar. Kommer antingen gå bra som nu eller totalt fel som på inoff i juni. Vi får helt enkelt se.

Apporteringen. Stadga och snabba gripanden. Sitter som det ska ca 99% av gångerna. Vi ska alltså bara öka sista pluttprocenten till hundra.

Hopp över hinder. Det är svårt att träna detta utan hinder, men som tur är hittar man en stock eller kanske något annat som går att hoppa över. Hoppet sitter bäst av allt.

Sen ska det bli mer ihopkopplad träning. Ingång på plan + längre kedjor + eventuellt extern belöning + vara på olika platser. Tomma och befolkade. Asfalt, gräs, grus, skog och mark. Senaste träningsplatsen var faktiskt vår ödsliga parkering utan för porten. Bra träningsställe, eller? ;)

Hehe och nu kom Pixie bärandes på ett brev i munnen som precis damp ner i brevlådan. Sötfian! Ska gå och baka radiokaka, senare när det inte är så fruktansvärt tryckande varmt tar vi ut träningen i sommarvädret. Frågan är bara var? Någon som vill haka på träningen kanske?

Igår åkte vi till Hellasgården för att bada. Eller ja, en av oss skulle i alla fall bada. Jag fick ju tipset av Eva på jaktursen att helt enkelt bara släppa i Pixie i vattnet. Hur gick det då?...

Tja vi kan väl säga att problemet inte längre sitter i huruvida hon ska i vattnet, utan att få ur henne. Och tro inte att det beror på att hon numera "simmar som fisken i vatten" - hon älskar när det plaskar och att dricka av vattnet. Samtidigt som hon tafatt försökte simma slurpade hon i sig vatten tills hon fick en kallsup. När jag till slut fick ur henne ur vattent tjöt hon som ett missnöjt småbarn. Jaha, *suck*. Vi får helt enkelt fortsätta träna i lugn och ro mer och mer och se hur det utvecklas.

Senare kom Eira och mopsvalpen Sasha! Pixie tyckte det var både roligt men lite skumt med en så annorlunda vovve. Men hon lekte på fint och försiktigt ändå, sprang lite hit å dit med mopstösen i hälarna.